Att vila - en nattblogg

Hej å hå klockan är 02.40 och jag kan inte sova. Jag är sådär natt-hungrig och trött men inte sömnig. Det var en mygga som störde mig. Och sen en ylande hund. Och sen en krypande känsla i ena armen. Det är jättesämst att inte kunna sova och nu när det händer slås jag av hur himla bra jag sovit sen jag kom hit! Man märker inte sånnadär grejer förrän det blir vajsing med dem. Jag brukar alltid ha några nätter med jämna mellanrum där sömnen bara inte vill sig. Men inte här! Jag har verkligen blivit grymt mycket bättre på att sova gött här i Tanzania. Och på att vila över lag. Jag har exempelvis aldrig kunnat ”ta en nap” i hela mitt liv (om jag inte är sjuk eller nåt) men här går det faktiskt prima. Jag somnade mitt på dagen i en fåtölj tidigare i veckan! Jag hade visserligen varit uppe vid 05 på morgonen och hjälpt till med mjölkningen i ladugården. Men ändå! För mig är det här stora framsteg på vägen mot att bli en ”napare”. Eller en person som vilar kanske är en bättre beskrivning. Jag ser nämligen inget fel alls med att vara en vilande person. Tvärtom så är det något jag beundrar. Och något jag vill bättre på.

Att vila är ju en fullt normal grej egentligen. Men jag tror vi glömmer bort det i Sverige ibland. På något vis har det blivit konstigt att vila. Det har blivit något man gör när man mår dåligt. Men då är det ju redan försent? Eller? Man vilar väl för att inte må dåligt? Jaja, jag vet inte riktigt hur det ligger till med det där men jag tror någonstans att många i västvärlden (generalisering ja jag vet!!) skulle må bättre av att vila lite då och då. Jag vet i alla fall att jag skulle det. Så jag försöker lära mig av människor här. De flesta är nämligen jättebra på att vila. Och på att säga att de behöver vila. Det är en helt naturlig sak här. ”Nej, men jag ska vila en timme nu”. ”Okej, vi ses sen!”. Så himla enkelt!? Och när man vilar så vilar man. Det är inte kolla insta eller Netflix. Det är inte läsa eller lyssna på musik. Vila är vila. Vila är att frigöra sig från intryck en stund. Helt och hållet. Och om det inte går att gå undan då vilar man där man är. Sluter ögonen en stund. Och det är okej. Det är okej att vila i andras sällskap. Det är till och med okej att vila mitt bland människor på marknaden.

Nåja, just det här fenomenet beror nog tyvärr också på att många inte har något annat val än att kombinera sitt levebröd (att sälja saker) med att vila, när de sliter för att mätta munnarna alla timmar på dygnet. Men det finns också något att lära här! Något om att sluta maximera tiden. Något om att sakta ner. Något om att det inte måste vara ”något fel” bara för att man tar en paus då och då. Alla levande varelser gör det. Vilar när det behöver återhämta sig. Det är inte rocket science.

Okej, enough med den här ranten nu! Jag måste försöka vila nämligen. Höhö. Den här veckan har varit full rulle bananfrulle med tidiga mornar hos korna, långa lektioner på colleget och himla massa underbart socialiserande med nya och gamla vänner. Det har dansats, asgarvats, bränts i solen, badats i vattenfall, lagats mat, sjungits karaoke och planerats för Zanzibar så det har stått härliga till. Så nu hoppas vi att jag slutar störa mig på myggor och hundar och allt däremellan och att jag på något magiskt vis blir av med hungerkänslan. Gonatt på er <3